Intressant inlägg på Hübinettes blogg om "den tredje autokratiseringsvågen". Lägg märke till att det alltså *inte* finns någon trend som ständigt pekar mot ökad demokratisering. Istället handlar det om cykler, där demokrati och autokrati alternerar. Detta är väldigt intressant och motbevisar givetvis "den västerländska framstegstanken", att världskapitalism "alltid leder till mer öppenhet", och så vidare. Antikens greker kanske hade något att säga om detta?
Observera också denna mening: "Tidigare autokratiserades länder p g a statskupper och revolutioner men numera sker det nästan alltid p g a att höga andelar av invånarna röstar på partier och ledare som står för autokratiseringen. Det är fr a ungdomen, arbetarklassen och den lägre medelklassen liksom invånarna på landsbygden och i småstäderna som driver på autokratiseringen p g a hur de röstar."
Ja, just det. För vad är "demokrati" egentligen? Rimligtvis ett slags klassallians mellan den övre medelklassen, den lägre dito, arbetarklassen och bondeståndet. Så om en stor del av "alliansens" plebejiska komponenter plötsligt röstar autokratiskt, vems är då ansvaret?
Det som för vissa framstår som isande vintermörker, kanske mer framstår som en månklar natt för andra...
No comments:
Post a Comment