På bara lite drygt ett år har det svenska "debattklimatet" förändrats fullständigt. Alla möjliga mentala spärrar har raserats. Eller är på god väg att bli det.
Exempelvis att regeringen givetvis får inskränka yttrandefriheten. Vi har visserligen länge haft en lag om hets mot folkgrupp, men den har nästan aldrig framställts som en inskränkning i yttrandefriheten, utan tvärtom som en stor demokratisk landvinning. Men nu kommer fler och fler halvkvädna antydningar om av typen "jag är för yttrandefrihet men". Och så en lika halvkväden antydning om att hets mot folkgrupp ju redan är förbjudet, så därför...
Tidigare var det otänkbart att kräva att invandrare skulle utvisas. Inte ens om de begick svåra brott. Och absolut inte till osäkra länder där de riskerar att bli mördade. Men nu kommer fler och fler illa dolda krav på att "koranbrännarna" från Irak ska utvisas dit. Och apropå det, så kallar man inte längre den koranbrännare som har svensk medborgarskap för "svensk". Nej, han är "irakier med svenskt medborgarskap sedan 2005". Blir man inte längre svensk ens om man haft svenskt pass i 18 år?
Observera också att både sossar och moderater fjäskar för Turkiets Erdogan, en auktoritär islamistisk ledare. Även Stockholm Pride drar sitt strå till stacken. Kurdiska gayaktivister i Sverige måste följa den turkiske ledarens nycker. Allt för att säkra NATO-medlemskapet.
Vi får också höra från respektabla liberaler att vi inte kan agera världssamvete och Bror Duktig längre, eftersom resten av mänskligheten givetvis inte alls kan uppfostras i "svenska" (sic) normer och värderingar.
Jag uppfattar den här vindkantringen som oerhört fascinerande. Det svenska etablissemanget håller på att begå ideologisk harakiri i realtid. Och snabbt går det! Principlösheten är i det närmaste total. Allt vi har fått lära oss och blivit indoktrinerade i det senaste halvseklet håller på att "omprövas". En omvändelse så att säga under galgen. Allt var en bluff!
Är detta negativt? Nej, varför skulle det vara det? För vad är det egentligen de försöker säga till oss? Att det är okej att inskränka yttrandefriheten, visa respekt för religiösa skrifter, ifrågasätta invandrares rätt att vistas i landet, avveckla svenskt engagemang i ett otacksamt och oförstående utland, och samarbeta med auktoritära regimer.
Det innebär ett realpolitiskt tillnyktrande. Can we use this to our advantage somehow?