The blog to end all blogs. Reviews and comments about all and everything. This blog is NOT affiliated with YouTube, Wikipedia, Copilot Designer or any commercial vendor! Links don´t imply endorsement. Many posts and comments are ironic. The blogger is not responsible for comments made by others. The languages used are English and Swedish. Content warning: Essentially everything.
Wednesday, May 24, 2023
Third Period extravaganza
I´m not a Communist, but sure, it´s a good song or something. Note the Third Period angle. The title is wrong, though. It should be "Der heimliche Aufmarsch"!
Ett av dina favoritämnen avhandlas förresten i nästa blogginlägg, "Anti-Maoist Struggle Session". Om du vill bedriva personkult av Liu Shaoqi också! ;-)
Nja, men Peng Shu Zi hade mycket mer intelligenta argument för att bekämpa Mao och ge (kritiskt) stöd till Liu. https://www.marxists.org/archive/peng/1968/ourposition.htm Vad gäller min "personkult" av de Gaulle uppstod den i sex-sjuårsåldern då jag till och med ska ha sagt att jag ville lära mig franska för att kunna det språk som de Gaulle talade... Det är nog den enda "personkult" jag någonsin haft.
Hmm, den som inte vet sammanhanget kan kanske av min senaste kommentar dra slutsatsen att jag var psykotisk i sex-sjuårsåldern. Riktigt så var det nog inte. https://kiremaj70.blogspot.com/2021/05/ser-nu-att-officerare-har-hotat-med-att.html
"Nu till lite personliga reflektioner. Ett av mina mest tydliga barndomsminnen var när jag satt i min farmors kök någon gång i slutet av mars 1962. Det var nyheter och uppläsaren sa att de Gaulle hade hållit ett tal där han förklarade att hela den franska statens resurser skulle sättas in för att krossa OAS. Jag nästan rös av välbehag.
För kampen mellan de Gaulle och OAS är nog den tidigaste politiska fråga där jag haft en åsikt. Jag visste ungefär att Algeriet ville bli fritt, Och de Gaulle hade gått med på det, och det otäcka OAS mördade folk som just ville att Algeriet skulle bli fritt. Jag hatade OAS. Och jag beundrade de Gaulle.
Hur mycket jag beundrade honom visas av något jag sa, som jag inte minns men som jag långt senare fått berättat för mig. Det var när jag just skulle börja ettan hösten 1962. Någon vuxen hade berättat för mig att om några år skulle jag få läsa språk. Först engelska, men sedan skulle jag få välja mellan tyska och franska. Hen hade frågat om jag hade några tankar om vad jag skulle välja då. Jag ska ha svarat - "Jag vill läsa franska, för jag vill kunna det språk som president de Gaulle talar". *
Barndomens idoldyrkan kan man ju efteråt se som naiv. Men när det gäller de Gaulle finns den i viss mån kvar - förstås i mycket modifierade former. Det är ytterst få borgerliga politiker som jag beundrar, men de Gaulle är nog den främste av dessa. "
När männen var män, och trottarna höll sig på mattan. Eller?
ReplyDeleteTrots att jag på sätt och vis är "trotte" envisas jag med att fortsätta bedriva personkult av Charles de Gaulle, nu i anslutning till NATO-debatten.
ReplyDeletehttps://kiremaj70.blogspot.com/2023/05/apropa-nato-och-de-gaulle.html
Ett av dina favoritämnen avhandlas förresten i nästa blogginlägg, "Anti-Maoist Struggle Session". Om du vill bedriva personkult av Liu Shaoqi också! ;-)
ReplyDeleteNja, men Peng Shu Zi hade mycket mer intelligenta argument för att bekämpa Mao och ge (kritiskt) stöd till Liu. https://www.marxists.org/archive/peng/1968/ourposition.htm Vad gäller min "personkult" av de Gaulle uppstod den i sex-sjuårsåldern då jag till och med ska ha sagt att jag ville lära mig franska för att kunna det språk som de Gaulle talade... Det är nog den enda "personkult" jag någonsin haft.
ReplyDeleteHmm, den som inte vet sammanhanget kan kanske av min senaste kommentar dra slutsatsen att jag var psykotisk i sex-sjuårsåldern. Riktigt så var det nog inte. https://kiremaj70.blogspot.com/2021/05/ser-nu-att-officerare-har-hotat-med-att.html
ReplyDelete"Nu till lite personliga reflektioner. Ett av mina mest tydliga barndomsminnen var när jag satt i min farmors kök någon gång i slutet av mars 1962. Det var nyheter och uppläsaren sa att de Gaulle hade hållit ett tal där han förklarade att hela den franska statens resurser skulle sättas in för att krossa OAS. Jag nästan rös av välbehag.
ReplyDeleteFör kampen mellan de Gaulle och OAS är nog den tidigaste politiska fråga där jag haft en åsikt. Jag visste ungefär att Algeriet ville bli fritt, Och de Gaulle hade gått med på det, och det otäcka OAS mördade folk som just ville att Algeriet skulle bli fritt. Jag hatade OAS. Och jag beundrade de Gaulle.
Hur mycket jag beundrade honom visas av något jag sa, som jag inte minns men som jag långt senare fått berättat för mig. Det var när jag just skulle börja ettan hösten 1962. Någon vuxen hade berättat för mig att om några år skulle jag få läsa språk. Först engelska, men sedan skulle jag få välja mellan tyska och franska. Hen hade frågat om jag hade några tankar om vad jag skulle välja då. Jag ska ha svarat - "Jag vill läsa franska, för jag vill kunna det språk som president de Gaulle talar". *
Barndomens idoldyrkan kan man ju efteråt se som naiv. Men när det gäller de Gaulle finns den i viss mån kvar - förstås i mycket modifierade former. Det är ytterst få borgerliga politiker som jag beundrar, men de Gaulle är nog den främste av dessa. "