“The Party of Labor of Albania Came to Canada Under a
Stolen Flag” is a publication of the Bolshevik Union, a long-forgotten small
group of Stalinists in Canada. Published in 1979, the pamphlet is strictly
speaking no 13 of the BU´s journal “Lines of Demarcation”. The BU formed an
international current together with the Bolshevik League of the United States
(a fusion of Leninist Core and Demarcation) and some West African groups based
in France. I assume all these organizations disappeared at some point during
the 1980´s.
Originally, the BU and its co-thinkers had supported
Enver Hoxha´s Communist regime in Albania, but by 1979 they had decided that
Hoxha was just another revisionist, not much different from the Chinese and
post-Stalin Soviet versions. Interestingly, the Albanian Communists (known as “Party
of Labor of Albania” or PLA) had tried to recruit the BU to their international
network. When the PLA subsequently recognized the bizarre and cultish Communist
Party of Canada (Marxist-Leninist) as their fraternal organization, the
Bolshevik Union first attempted to convince the Albanians of their mistake and
then broke off all contacts. Presumably, this triggered their political
reevaluation of Hoxha and the PLA.
What attracted many Marxist-Leninists to Hoxha was his attacks on the Maoist “three worlds theory” used by China to justify both a strategic alliance with bourgeois or semi-feudal regimes in the Third World, and its tilt towards the United States in the Cold War. However, the BU believes that the Albanian leader really has a similar perspective (minus the outrightly pro-American geopolitical positioning). Hoxha´s positive view of “non-aligned” nations is said to be similar to the Chinese, Soviet or Yugoslav takes. Hoxha´s regime had relatively good relations with Greece, Turkey and Romania (all broadly “pro-Western” at the time) and hoped to trade with Western Europe and Canada. Hoxha also expressed strong support for Egyptian leader Sadat´s break with the Soviet Union, since this removed a potential military threat to Albania at its southern flank.
The BU believes that the PLA stopped referring to Canada as imperialist shortly after recognizing the CPC (M-L), a group which denied Canada´s imperialist character. While being cozy with Western nations, Albania had also established friendly relations with Vietnam, a pro-Soviet country, no doubt because of shared hostility towards China. Albanian support for Khomeini is also up for criticism. The deeper point is that the PLA calls for unity with the “national” bourgeoisie in the Third World and the imperialist nations of the “second world” (here Western Europe and Canada) just as the Maoist “three worlds theory”. The break between Albania and China has nothing to do with Marxism-Leninism but is simply a conflict between competing national interests.
Even the seemingly radical sloganeering against “both
superpowers” (the US and the Soviet Union), rather than the Chinese line of de
facto uniting with one against the other one, is really a form of “three worlds
theory” and revisionism, since opposition to “superpowers” can come from lesser
imperialist powers or nationalist bourgeois regimes.
The decision of the Albanian Communists to give the
CPC (M-L) their Canadian franchise looms large in the pamphlet. To most people,
CPC (M-L) is the small and crazy cult led by one Hardial Bains. Originally
Maoist, they eventually sided with Albania instead. The Bolshevik Union
couldn´t stand them. In the pamphlet, the CPC (M-L) are accused of being middle
class, lumpen and agent provocateurs. Above all, they are revisionists and
outright reformists. The CPC (M-L) denies that Canada is imperialist and
instead tries to recast it as a nation oppressed by the United States. From
this follows that the Canadian working class must unite with all the people,
including “the middle bourgeoisie”, in a fight against the “rich”. The BU is
opposed to this broad popular front, pointing out that what the CPC (M-L) calls
“the middle bourgeoisie” really encompasses a sizable fraction of the
capitalist class! The BU also complains about Albania not really giving a damn
about who gets their franchise, since the PLA didn´t see it as necessary to
have a single Marxist-Leninist party in each country in the first place. The
important thing is that various Marxist-Leninist groups collaborate to aid
Albania…
By most standards, the BU and the Bolshevik League would count as Stalinists. Yet, they seem to repudiate the popular front, a strategy associated with the very same Stalin. It´s not clear to me after reading some other material from this current whether the BU/BL rejects popular frontism en toto, or see it as a purely temporary tactic best avoided in 1979. Nor is it clear whether these groups are Third Period. In some curious way, these groups sound extremely sectarian and dogmatic, yet not really Third Period.
The BU/BL current believed that a third world war was imminent, a war between the US and Soviet blocs, both being equally imperialist. In this war, all other nations would become proxies for one side or the other, indeed many already were so. This explains why no national bourgeoisie is progressive, the global situation being similar to the European theatre during World War I. Given this background, Albania´s diplomatic maneuvers could be seen as Enver Hoxha probing both sides in the future war to see which one he should join!
BU and their co-thinkers thus had a very bleak view of the general world situation: the Soviet Union became “capitalist” after the death of Stalin, China had always been “capitalist”, and no national liberation struggles are possible except under Communist leadership, but of course, no such leaderships exist anywhere in the world. Apparently, this current disappeared during the mid-1980´s, no doubt because their entire political perspective turned out to be dead wrong.
Bizarrely,
the CPC (M-L) still exists, now led by the widow of Hardial Bains, but that´s
another story!
Jag tycker att maoister och hoxhaiter är så tråkiga och torftiga - så länge de inte blir kättare på riktigt (som MLP). De trotskistiska fraktionerna - oavsett om de är galningar som Posadas, paranoiker som Healy, akademiska som Cliff, eller testuggare som Lambert, är roligare att läsa om.
ReplyDeletePS. Cliff passar inte riktigt in i sällskapet. Men när det gäller de övriga tycker jag att även absurditet är mer intressant när den avtecknas mot en bakgrund som INTE är helt absurd. Än när den är absurd redan från födseln.
ReplyDeleteErik R
Håller med. ML-grupper har en tendens att ständigt älta exakt samma frågeställningar, och de är inte så värst roliga heller. Möjligen kan vissa maoistiska gruppers totala obegriplighet vara rolig, som när två ytterst små maoistgrupper i USA på 70-talet skrev i en pamflett "vi samlades till ett möte där vi diskuterade proletariatet i form av en fotboll". Ingen vet vad det betyder...
ReplyDeletePamfletten (som jag såg för många år sedan) är extremt tråkig och träig, den kamrat som hade till uppgift att renskriva den kanske i ren protest skrev något absurt. Finns ju rykten om att bilder i vissa nummer av Vakttornet innehåller djävulsansikten, det sägs ha varit missnöjda illustratörer som satte dit dem i protest för att de inte fick tillräckligt betalt!
ReplyDeleteLåter som en sannolik teori. Exemplen på djävulsansikten och dolda symboler i vakna och vakttornet är många och anställda i högkvarteret gick samman i en framgångsrik masstämning för att få ut pension för livslångt heltidarbete man gjort för mat, logi och fickpengar.
DeletePå sätt och vis synd. Tyckte teorierna om subliminal påverkan och hemlig satanism i ledningen var roligare. Bl. a David Icke yrade om att det fanns ödlor i JV:s högsta ledning och att man hängav sig ät kannibalistiska riter i kulvertarna under högkvarteret.
JV är nog den tråkigaste sekt som någonsin existerat.
Deras förelöpare Charles Russell verkar ha varit betydligt roligare, han har frimurarsymboler på sin grav, trodde på pyramidologi, och lite annat. Men Judge Rutherford förvandlade Watchtower Society till Jehovas Vittnen, den fundamentalistiska sekt som ju fortfarande existerar. (De är överallt. Fick en "inbjudan till bibelstudium" så sent som i onsdags när jag var ute och promenerade!)
DeleteDen maoistiska pamfletten var utgiven av två grupper som hette något i stil med Kansas City Marxist-Leninist Cell och Kansas City Revolutionary Workers Collective. De bildade senare Organization for a Marxist-Leninist Workers Party (OMLWP). Vet mycket lite om dessa grupper.
ReplyDeleteSom kuriosum kan nämnas att jag för många år sedan prenumererade på en bulletin utgiven av en enskild avhoppare från OMLWP. Han hade bildat en rådskommunistisk enmansgrupp och hade ganska särpräglade politiska ståndpunkter, t.ex. menade han att arbetarklassen i USA borde konvertera sina besparingar till schweizerfranc eftersom detta är den enda säkra valutan, då den är täckt med guld!
Fast idag låter rådet inte *så* vansinnigt längre...
MLP berättade en rolig historia om Bains och CPC (M-L). De hade sett Bains på en marxist-leninistisk festival i Kanada. Han låg ner på en bädd iklädd konstiga kläder (ungefär som en indisk guru) och hävde ur sig förnumstiga visdomsord. Observera att Bains är indier! MLP sade att de inte reagerade så mycket, de hade nämligen sett betydligt värre saker i amerikanska marxist-leninistiska kollektiv!
ReplyDeleteBy the way har du hört talas om CWG(m-l)?
ReplyDeleteErik R
Jag råkade 1978 få tag i ett nummer av deras tidning "Forward" och blev ganska förbryllad. Jag gav långt senare faktiskt bort det till AG. De tycks vara omskrivna här https://www.marxists.org/history/erol/ncm-1a/cwg-hist.pdf. De fortsatte att kalla sig ml 1978, även fast de brutit med både Kina och Albanien.
ReplyDeleteHar börjat läsa dokumentet nu, wow, det är ML in extremis. Tråkigt som fan, självtillräckligt, den lilla teoretiska cirkeln som är allvetande och kritiserar alla andra... "Vi vände oss till ledarna för de andra ML-grupperna med vår analys av den nationella frågan men TYVÄRR ville de inte följa våra rekommendationer". En verkligt unik grupp, detta! Ha ha. Okej, ska fortsätta läsa ett tag till, fast det blir nog ingen recension av det här dokumentet, ha ha.
ReplyDeleteHmmm...har läst halva nu. De säger faktiskt intressanta saker. MLP-liknande?
ReplyDelete?????!!!!
ReplyDeleteOkej, oväntat slut på det där dokumentet. Har du läst det? Kanske borde recensera den ändå...
De verkar ha hamnat här så småningom:
ReplyDeletehttps://www.marxists.org/history/erol/ncm-1a/tom-clark/index.htm
Okej, det verkar ha varit en väldigt liten och teoretisk studiegrupp som gradvis upptäckte så många avvikelser och så mycket revisionism att de började ifrågasätta inte bara Kina och Albanien, utan Stalin själv...och sedan även Marx, Engels och Lenin! De verkar ha slutat som något slags rådskommunister eller anarkister. Ska kanske läsa deras "bok" också så småningom (som jag länkade till i kommentaren ovan).
ReplyDeleteJag fick tag i Forward från augusti 1977 någon gång i juli 1978. Det såldes på Röda Rummet, någon från CWG (ml) måste ha varit i Sverige just då.
ReplyDeleteEn gång fanns numret i sin helhet på nätet men nu måste man köpa det (!) om man ska läsa hela. https://www.abebooks.com/servlet/BookDetailsPL?bi=30224302420&searchurl=vcatn%3DMarxism-Leninism%26sortby%3D17%26vcat%3DMarxism___Leninism%26vci%3D36998&cm_sp=snippet-_-srp4-_-image1#&gid=1&pid=1
De två viktigaste artiklarna finns dock på Marxist internet archive - här.
https://www.marxists.org/history/erol/periodicals/forward-kc/forward-4.htm
https://www.marxists.org/history/erol/periodicals/forward-kc/cwg-disorder.htm
Mitt favoritcitat var nog detta, om den maoistgrupp i USA som Kina officiellt stödde.
”The CPC’s recognition of the CP-ML is not, after all, an inadvertant mistake or simple tactical maneuver. It is the CPC’s view, as expressed by Politbureau member Li Hsien-nien, that '...The founding of the CP-ML of the US has reflected the aspirations of the proletariat and the working people of the US and also marked a new victory for the ML movement in the US...' (quoted in The Call 8-1-77 p.8). The American proletariat aspires, in the CPC’s view, to have a nitwit at its head. ”
I augusti-mumret 1977 nämndes nog inte Stalin men de hade definitivt inte tagit avstånd från Marx och Lenin. Däremot från Kina och Albanien.
De hade tydligen en slags brodergrupp eller samarbetspartner i Storbritannien, så någon därifrån kan ha åkt över till Sverige. Läser just nu deras senare uppgörelse med hela marxismen. Kommer eventuellt att skriva något om den. Det är möjligt att texten publiceras offentligt först nu (på MIA) efter att ha legat i författarens byrålåda under en längre tid. Har aldrig hört IKS skvallra om den här gruppen, och de brukar finkamma jordklotet på jakt efter grupper som kanske tillhör "den proletära politiska miljön" i syfte att ge dem ris eller ros (oftast ris). Så CWG(m-l):s politiska odyssé verkar ha gått de flesta förbi...
ReplyDeleteDe verkar på något lite underligt sätt ha dragit slutsatsen att Marx och Engels var de första "revisionisterna". De tolkade vissa av deras ståndpunkter som reformism och folkfrontspolitik, och eftersom revisionismens sociala bas är medelklassen, måste Marx och Engels också ha varit medelklass. Alltså ännu en strömning som försöker kontrollera proletariatet! Däremot är deras alternativ mer oklart. De "borde" ha blivit något slags rådskommunister eller anarkister, men det låter som att författaren till boken hamnade i en renodlat anti-teoretisk inställning där varje form av politisk ideologi anses vara "medelklass". Han hamnade gissningsvis i en blandning av ren spontanism och passivitet. De fördömer t.o.m. Paris-kommunen som medelklassdominerad! Detta för att ledarna inte var 100% renläriga revolutionärer eller proletärer.
ReplyDelete