Nedan länkar jag till en artikel i Aftonbladet som
menar att den uppmärksammade DN-intervjun i vilken en yazidisk kvinna anklagar
Islamiska Staten för något som närmast liknar kannibalism kan vara baserad på en modern vandringssägen.
Jag kan givetvis inte *veta* om så är fallet, men jag tror att det kan ligga
något i AB:s resonemang. Detta av två skäl.
För det första ljuger alla sidor i alla krig. Alltid. Även den goda sidan. Många
har hört historien om hur nazisterna tillverkade tvål av fettet från judar som
brändes till döds i Auschwitz. En liknande historia spreds redan under första
världskriget: då anklagade britterna märkligt nog Tyskland för att göra tvål
och bränsle av sina egna fallna soldater. I Mellersta Östern verkar i stort
sett alla ljuga hela tiden, inklusive ”oppositionen”.
Inget av ovanstående betyder att IS´folkmord på yazidierna är en myt, lika lite som våldet under Mao var det. Kanske det är säkrast att påpeka...
Aftonbladet om yazidier och kannibaler
Ett svar kan ju läsas här. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/wP33ad/orrenius-darfor-tror-jag-pa-min-kalla
ReplyDeleteFör övrigt är jag misstänksam mot försök att avfärda berättelser om hemska saker med att de liknar vandringssägner. Om människor har fantasi nog att hitta på vandringssägner om ofattbart grymma handlingar kan ju sadistiska förövare också ha fantasi nog att genomföra just sådana ofattbart grymma handlingar...
Mer allmänt.
ReplyDeleteDe som säger att någonting inte torde ha hänt, eftersom det påminner om en vandringssägen, begår ett klart tankefel.
Det finns för det första inga anledningar att inga skulle kunna göra saker som har likheter med vandringssägner. Varför skulle ingen kunna göra det?
För det andra definieras inte den folkloristiska termen "sägen" som att det nödvändigtvis handlar om något icke-existerande. Den syftar på hur en berättelse sprids, i korta och stereotypa former.
Bengt af Klintberg säger i en av sina böcker att sägner mycket väl kan bygga på verkliga händelser, och har också ett exempel på en sådan.
Att använda "men detta är ju en vandringssägen" som argument mot något är i sig är lika irrelevant som att säga "men detta är ju en konspirationsteori" som ett argument mot något.
Det finns förvisso ett otal absurda sägner, liksom en hel del absurda konspirationsteorier. Men båda kan i sig bygga på något helt verkligt,