Kulturelit

 

En del av mig skrattar åt kulturelitens virriga reaktioner på SVT:s program om Joakim Lundell. Det är så uppenbart en fråga om status (och klassförakt). 

Kulturskribenterna verkar uppriktigt förbryllade över att ingen bryr sig om deras *oerhört viktiga och initierade* tagningar om ditten och datten (post-strukturalismens post-koloniala transformationer till det urbana rummets estetik, kanske?). Istället handlar Sveriges Wiktigaste Debatt-om-Debatten om en viss Chrippa och hans tatuerade brolla, och deras familjeproblem, och så vidare, och så vidare. Och i framtiden ser dessa kulturvetarlinjens nepo-bäbisar en situation där mer och mer uppmärksamhet kretsar kring just "influencers" istället för deras kvasi-intellektuella förnumstigheter. 

De vill helst att hela skiten försvinner. Och *vägrar* att ta ställning i själva sakfrågan. Men vänta ett slag...

Vad var sakfrågan nu igen? För det handlar ju inte om kulturelitens existentiella ångest. Det handlar om (verkliga eller påstådda) övergrepp på barn. 

Kan det vara så att kulturknuttarna inte vill diskutera *den* frågan? Är det därför de har omfokuserat hela "debatten" till att handla om dem själva och deras massmediala status istället?

Down and out at Kulturvetarlinjen...