Tidlösans bekännelser (del 8)

Har materialismen ett svar på var lidandet och ondskan kommer ifrån? Ja, i vart fall lidandet. Det är oklart om en materialist ens kan tro på "ondskan", om man inte helt enkelt gör ondska och lidande till synonyma begrepp. Eller också kallar man personer med särskilt vedervärdiga karaktärsdrag för "onda". Det skulle då kunna finnas en psykologisk ondska, men inte en metafysisk.

Det skulle ju vara intressant att få veta om materialisterna *verkligen* anser detta? Deras sätt att demonisera inte bara Hitler och Stalin utan alla sina meningsmotståndare (Donald Trump eller Greta Thunberg beroende på politiska preferenser) låter onekligen lite metafysiskt. Man kan onekligen undra varför folk som inte tror på Gud ändå beter sig som om det fanns heliga kor...

För att verkligen kunna tro på ondska, måste man rimligtvis ha en objektiv moral. Det verkar dock omöjligt att basera en sådan på materialism. Det är förvisso ett empiriskt faktum att de flesta människor kan känna lidande, men hur går man från detta till tanken att det skulle vara moraliskt förkastligt att tillfoga andra människor lidande? Det finns ingenting i själva empirin "mordoffret lider" som gör att man kan härleda den moraliska principen "du skall icke dräpa" från den. Och empiri är det enda materialisterna har. De måste smuggla in en metafysisk moralprincip bakvägen, i allmänhet från någon version av kristendomen.

Det finns religioner som strängt taget inte har något svar på varifrån ondskan och lidandet kommer. De verkar dock åtminstone kunna erkänna ondskans existens på ett koherent sätt! Kanske kan de även förklara hur ondskan och lidandet ska upphöra. Om materialismen har rätt, är de för evigt. Såvida inte några avancerade robotar från en främmande planet har uppfunnit ett jäkligt potent lyckopiller.

Och det verkar ju inte så värst troligt...